« Tillbaka | Videopresentation »
Om Fossumkvinnan
Av Lasse Bengtsson. Arkeolog
Datering: ca 800-700 f.Kr.
Höjd: ca 32 cm
Med höjd arm hälsar oss kvinnofiguren på Fossumhällen. Inom forskningen brukar man anse att människofigurer med hästsvans föreställer kvinnor. Detta grundas på att de förekommer tillsammans med män på bröllopsscener, samt att de till skillnad från mansfigurerna aldrig har synligt könsorgan.
Hällristningskvinnornas frisyr – hästsvansen – var sannolikt ett tecken på deras sociala status, till exempel att de fortfarande var ogifta eller liknande. Det finns välbevarade kvarlevor från danska bronsåldersgravar som visar att frisyrerna i en del fall var mycket konstfullt gjorda. De har ibland varit så komplicerade att kvinnan måste ha haft hjälp när frisyren gjordes. Andelen kvinnor på hällristningarna är mycket låg, endast cirka 4-5 procent. Men då måste man hålla i minnet att ett stort antal figurer, faktiskt merparten, som föreställer människor inte går att könsbestämma på ett säkert sätt. Fossumkvinnan har en skålgrop mellan benen. Förr tolkades skålgropen som en allmän symbol för kvinnor, men idag vet vi att det faktiskt är fler mansfigurer än kvinnofigurer som har skålgropar mellan benen.
Det finns också exempel på att tjurar har skålgropar vid svansen. Skålgropens placering hos Fossumkvinnan och hos en del män och tjurar skulle därför kunna tolkas som en fruktbarhetssymbol i vid mening. Bronsålderns samhälle var ett utpräglat manssamhälle. Det styrdes av hövdingar och deras släkter. Detta betyder inte att kvinnorna var osynliga, tvärtom har hövdingarnas kvinnor fått med sig rika gravgåvor, och även under sin livstid har de burit praktfulla smycken.
Om Fossumkvinnan
Av Lasse Bengtsson. Arkeolog
Datering: ca 800-700 f.Kr.
Höjd: ca 32 cm
Med höjd arm hälsar oss kvinnofiguren på Fossumhällen. Inom forskningen brukar man anse att människofigurer med hästsvans föreställer kvinnor. Detta grundas på att de förekommer tillsammans med män på bröllopsscener, samt att de till skillnad från mansfigurerna aldrig har synligt könsorgan.
Hällristningskvinnornas frisyr – hästsvansen – var sannolikt ett tecken på deras sociala status, till exempel att de fortfarande var ogifta eller liknande. Det finns välbevarade kvarlevor från danska bronsåldersgravar som visar att frisyrerna i en del fall var mycket konstfullt gjorda. De har ibland varit så komplicerade att kvinnan måste ha haft hjälp när frisyren gjordes. Andelen kvinnor på hällristningarna är mycket låg, endast cirka 4-5 procent. Men då måste man hålla i minnet att ett stort antal figurer, faktiskt merparten, som föreställer människor inte går att könsbestämma på ett säkert sätt. Fossumkvinnan har en skålgrop mellan benen. Förr tolkades skålgropen som en allmän symbol för kvinnor, men idag vet vi att det faktiskt är fler mansfigurer än kvinnofigurer som har skålgropar mellan benen.
Det finns också exempel på att tjurar har skålgropar vid svansen. Skålgropens placering hos Fossumkvinnan och hos en del män och tjurar skulle därför kunna tolkas som en fruktbarhetssymbol i vid mening. Bronsålderns samhälle var ett utpräglat manssamhälle. Det styrdes av hövdingar och deras släkter. Detta betyder inte att kvinnorna var osynliga, tvärtom har hövdingarnas kvinnor fått med sig rika gravgåvor, och även under sin livstid har de burit praktfulla smycken.